lillprinsen i gayland

I Svenska Dagbladet idag på deras idagsida berättas om Fredrik som kom på att han var gay och "kom ut" som 40-åring.

Jag kan ibland hata dehär klyschiga formuleringarna om att "komma ut" men inser att det finns inte så många andra ord att beskriva det som händer.

Artikeln nämner sånt som varje vuxen gaykille har att slåss med:

- räslan för HIV
- ytligheten
- det mentala ihopklumpandet av folk i schlagerträsket
- "förlusten" av en tonårstid och hur det förändrar hela livslandskapet
- svårigheten att mötas utanför bar/discokuturen och hitta någon

Natulrigtivs är jag glad att artikeln är skriven ... men det känns ändå som om den surfar på ytan "jippie hej nu är han ute liksom"

Skulle så gärna vilja veta vad som händer sen. Från ett reservat till ett annat ...? Japp vi är kanske på väg bort från reservaten ... men hur ska vi finnas ... sen ...

Svenska Dagbladet berättar att det finns planer att bygga bibliotek i T-banesystemet ... Underbart! Böcker och läsning har betytt enormt mycket för alla möjliga ovanliga grupper i samhället, och tja vi håbete's är ju med ca 10% av befolkningen absolut en sådan grupp ... så ... jabba!!!

Sitter f ö även o fundarar på att sätta ihop litteraturlistor på engska o franska ... så ... alla tips mottages !

På engelska
Brideshead revisited (författare?)
Hotel Dream
André Maupins böcker om San Fransisco
...

På franska
Julien Greens självbiografiska böcker
Gide "Les faux-monnayeurs"
Nicolas Robin "Bebe requin"
Jaime Bayly "Ne le dis à personne"
Fredérick Mitterands sjävbiografiska bok "une mauvaise vie"(?)
David von Grafenberg "Prostitué"



 









 

Svenskan har idag ett reportage där man berättar om den polske författaren Michael Witkowski som skrivit en bok "Lubiewo" om hur det var förr på den gamla onda tiden bakom muren i Polen. Texten utgår från några fjolliga män och det "konstiga" är att de längtar tillbaks.

Är det så konstigt?. Man var alltid yngre ... förr. Man hande alltid lättare att anpassa sig till en knäpp omgivning - förr. Så lurar man gärna sig själv och vill tro att dagens knäppiteter är minsann nästan lika dåliga som gårdagens. Kan det vara något sånt dom säger?

Någon som läst boken? *nyfiken*
.

Det engelskskpråkiga magasinet Butt lever sitt alldeles egna liv. För det första är det rosa med svartvita bilder. Lite av en undergroundkänsla. Innehållet är av och med och för killar som gillar killar i alla åldrar.Mycket handlar om USA och gaylivet där. En del är ytligt, en del är djupare, mycket är skrivet med en sorts stilla humor.. En del är naket o annat påklätt. De som är helt eller delvis nakna är snygga men ser INTE ut som fotomodeller - kroppshår valkar mm finns kvar. Butt är inte bara en björntidning ... men den har en avslappnad syn på det mesta. I senaste numret finns en lång artikel där två män berättade om hur de som 20-åringar blev kompisar, kom närmare varandra, trodde de var hetero ... men upptäckte först efter en lååång period som superpolare att de var nog gay. Det här låter som en må-bra-historia. Det kanske det blev men det var det inte alltid medan den pågick. Det är jättebra beskrivet i artikeln - med en rolig intervjuvare som hela tiden frågar ... "nåå började ni inte suga av varandra nu då ..." Men nej ... det tog sin tid ...

Läs läs läs!!!


Läs även andra bloggares åsikter om gay, bög, magasin, tidning

Edmund White har skrivit Hotel de Dream Det är en ganska ovanlig och välskriven bok som handlar om en förattare som dikterar en bok, samtidigt som han berättar en del om de upplevelser som ligger bakom att han dikterar boken. Det är alltså egentligen minst tre olika böcker i en ...I början är det ganska motigt och det tar ett bra tag innan de tre handlingarna får lite fart. Sedan är det ganska lätt att ta till sig boken ... språket är vackert och glider mellan att vara poetiskt och den grövsta gayslang som fanns i New Yorks fattigare kvarter vid 1800-talets slut. Många teman berör som tex varför man skriver det man gör, förbindelser mellan äldre och yngre, var gränsen mellan prostitution och kärlek går, samt kanske mest av allt hur och varför man berättar en historia.

Det är en bok som man inte så lätt lägger ifrån sig när man avslutat den ... många tankar ligger kvar ...



Läs även andra bloggares åsikter om Bok, Litteratur, Gay, New York, Sekelskifte