lillprinsen i gayland

1. Välkommen in i gayvärlden … ingen annan kommer säga det … så nu säger jag det - välkommen. Bli inte förvånad - men gayvärlden har lite svårt för nybörjare.
2. Din väg är din – den kan likna min men den kommer inte vara riktigt densamma – var glad om du kan lära dej något - men tro inte du kan kopiera rakt av.
3. Gå runt o pratas med folk, surfa på nätet och lär dig språket: pv, bb, twink, generös, hbt, cub, björn, äldre passiv, sm, kk, ff, versatil, seriös, öppet förhållande bla bla bla
4. Med språket följer olika sätt att se på saker – det behöver du inte alls köpa … men var medveten om vad andra köper. Det utgår inga extrapoäng för att man förfasar sig. Medvetenhet räcker.
5. Alla har olika gränser. Ta reda på vilka som är dina. Var snäll mot dej själv men kom ihåg när du gissat fel. Det är helt ok att säga nej – men det är lika ok att säga ja. Lär dig båda.
6. Lär dig tillräckligt om sexuellt överförbara sjukdomar för att veta vilka risker du kan ta, och hur du kan undvika dom Orkar du inte - lär dig åtminstone använda kondom.
7. Gay-Stockholm är inte världen. Res och kolla hur det är på andra ställen.
8. Alla dejter funkar inte för alla … lär dig vad som funkar för dej - fika middag hundpromenad öl bastu eller opera eller …
9. Internet är inte verkligheten - lär dig skillnaden. Ibland räcker det med att se till så att ditt gayliv till åtminstone hälften inte bara utspelar sig på nätet.
10. Fastna inte. Det är så lätt att fastna i sina upptrampade hjulspår och bara besöka dom vanliga kaninhålen. Ingen kommer att tacka dej för det.
11. Det kommer kanske en tid då du vill passa in - då du försöker lyssna av ”hur andra gör” - då du inte vill gå fram till en okänd kille och bara säga ”snygg skjorta du har”, då du inte vill bjuda din dejt på en knippe morötter och pussa honom på örat utan minst fyra deciliter vin i kroppen ”för så gör man bara inte”. Det är ok att försöka vara den där snälla anpassliga killen ett tag – men se till att det inte blir någon vana.

Jag minns hur homosexuella grupper i studentvärlden presenterade sig i början av 90-talet. Det var unga välklädda och ... slående snygga män. Jag undrade ofta varför de var så snygga. Blev man kanske snygg genom att bli bög?

Lite hjälp fick jag av Simone de Beauvoir som i ett av sina stora verk (var det "Det andra könet"? ) skrev ...

"Varje liten flicka kommer en dag till det ögonblick då hon frågar sig ... är jag vacker?"

Naturligtvis gäller detta även män - fast det kan delvis vara plågsamt att inse. Då man inte längre är babysöt, småbarnssöt kommer det en dag då man frågar sig ... med vad kan jag möta världen egentligen? ... är jag söt? är jag stark? är jag snabb? är jag smart?

Men det är ju frågor som pojkar förmodlgien ställer sig oberoende av sexualitet ... säger ni ... javisst.

Men ... åtminstone på 90-talet och säkert idag också måste man anse sig som ganska stark på någon eller några av dehär punkterna för att våga gå ut och möta världen och be om något som inte vem som helst kan få - att älska och bli älskad av någon av samma kön ...

... lite som dagens kvinnor i chefsposition måste man vara mer av allt, eller åtminstone mer av mycket för att komma någon vart.

Jahaja ... alla dom som inte knäcker koden då ... som inte ser sig som vare sig stark smart eller ... vacker? Vad händer med dom? Det är svårt att sga ... de kanske aldrig går ut och söker vad de längtar efter, eller de ghår kanske ut för sent  ... det är svårt att veta. Jag beklagar dem ... men samtidigt förstår jag dem.